Oliver Colett, en kemiteknikstudent på KTH i Stockholm, har utvärderat metoder för lakvattenrening i sitt examensprojekt på PreZero Recycling. Projektet har utförts i samarbete med Chromafora, som på uppdrag av PreZero drivit en pilotanläggning för lakvattenrening på Kovik.
Hur kom det sig att du valde att göra ditt examensarbete om lakvattenrening?
Under min utbildning på KTH har jag genomfört flertalet projekt inom vattenrening. Det har blivit något av en nisch för mig och något som jag finner väldigt intressant. Därför var det utmärkt timing när en släkting som arbetar på PreZero berättade att en av deras anläggningar skulle ha en pilotanläggning på plats för rening av PFAS i deras lakvatten, just under den period då jag planerade att genomföra mitt examensarbete. Det var fantastiskt att få möjligheten att göra ett examensarbete kring detta ämne.
Kan du beskriva utförandet av arbetet?
Jag inledde arbetet med att samla in och sammanställa historiska data från tidigare PFAS-analyser som utförts på Kovik, inte enbart på lakvattnet utan även på andra provpunkter runt om på/i deras återvinningsanläggning för att få en överblick av situationen. Därefter genomförde jag en teoretisk sammanställning av tidigare metoder som testats i Sverige för separation av PFAS, såsom aktivt kol, jonbytare, skumfraktionering och olika membran. Jag jämförde sedan dessa tekniker med analysresultat från Chromaforas anläggning, som samlades in under den tid jag var på plats.
Vad var ditt mål med arbetet?
Målet var att undersöka, dokumentera och utvärdera reningsresultatet från Chromaforas anläggning. Men även att göra en jämförelsestudie mellan aktivt kol, jonbytare, membran och skumfraktionering som tidigare testats utifrån litteraturstudier som baserats på labb-, pilotförsök och fullskalig anläggning.
Vad fick du för nya insikter under arbetets gång?
Under arbetets gång insåg jag att oavsett hur optimerad en metod är, måste den anpassas på något sätt eftersom varje situation är unik och kräver en skräddarsydd lösning, särskilt när det gäller vattenrening med komplexa sammansättningar.
Vad var din mest intressanta upptäckt? Fanns det något som förvånade dig?
Den mest fascinerande upptäckten för mig var att bland alla de befintliga tekniker som har testats på både långa och korta PFAS-kedjor, var det Chromaforas metod som verkligen stack ut och överträffade tidigare metoder. Detta var för mig mycket imponerande när jag tog emot den första analysrapporten.
I och med hur PFAS-läget ser ut i världen, hur viktigt är det att rena lakvatten från PFAS som redan släppts ut?
Med tanke på att EU har förbjudit PFOA sedan 2020 och användningen av PFOS har varit förbjuden sedan 2008 genom Stockholmskonventionen samt att flera andra PFAS-ämnen står under ökad granskning och reglering, anser jag att vikten av att rena lakvatten från PFAS kommer att bli ännu viktigare i framtiden. Det beror på att tidigare kunskap om hälsoriskerna inte har varit lika omfattande, men nu blir dessa risker alltmer uppenbara för allmänheten.
Vilka andra metoder jämförde du lakvattenreningen med i din analys? Vad kom du fram till?
Jag tittade på tekniker som testats i labb-, pilotförsök och fullskaliga anläggningar med fokus på svenska vatten för att säkerställa en så likartad sammansättning som möjligt mellan de olika metoderna. De metoder jag undersökte var jonbytare, skumfraktionering, aktivt kol (GAK och PAK) och membranfiltrering (NF och RO). Vid jämförelse av dessa metoder kom jag fram till att reduktionsgraden varierade beroende på om det handlade om korta eller långa PFAS-kedjor.
Hur ser du på Chromaforas metod?
Chromaforas metod ser mycket lovande ut och stod sig klart bäst utav de metoder jag undersökte, eftersom den uppvisade en hög reduktionsgrad för både korta och långa PFAS-kedjor. Detta påstående är dock baserat på att jag inte har gjort en kostnadsanalys och att jag endast utgått från data insamlad under en kort period från en pilotanläggning.
Vad fick PreZero för rekommendationer efter avslutad analys?
Pilotanläggningen visade att det är fullt möjligt att använda Chromaforas metod rena vatten långa och korta PFAS-kedjor. Min rekommendation är att utvärdera metoden i större skala för att kunna få djupare förståelse av hur den presterar vid högre flödeshastigheter och större volymer.
Finns det något annat du vill tillägga om ditt examensarbete och resultatet?
Jag känner mig oerhört privilegierad för att ha fått möjligheten att arbeta med ett projekt som tilltalar mina intressen och som har gett mig en djupare förståelse för vad som ingår i en verklig anläggning.
Kort om Oliver Colett
Ålder: 26
Bor: Lidingö
Utbildning: Högskoleingenjör, Kemiteknik
Bästa med att gå på KTH: Studentlivet och utbildningskvaliteten
Fritidsintressen: Golf, mountainbike, skidåkning och matlagning
Dold talang: Vågsurfa
Nästa steg efter examen: Efter examen planerar jag att utforska olikakarriärmöjligheter inom mitt ämnesområde för att se vad som är rätt för mig