Gårdagen bjöd på ett spännande seminarium på Nobel Prize Museum, där PFAS var en brännande punkt.  Seminariet tog avstamp i att miljökvalitetsmålet giftfri miljö ska nås till 2030. En rad experter och forskare gav olika perspektiv på målet och vilka utmaningar som verksamheter brottas med för att kunna nå dit. Anders Kihl, forsknings- och utvecklingschef på Ragn-Sells samt styrelseordförande i Chromafora, satt i panelen och efterlyste bland annat förenklade och tydligare utsläppsvillkor för verksamheter gällande PFAS.

Bland övriga talarna fanns Per Ängquist, generaldirektör på Kemikalieinspektionen (KEMI), Emma Nohrén, ordförande på miljö- och jordbruksutskottet, och Marcus Wangel, policyexpert, cirkulär ekonomi och kemikalier på Svenskt Näringsliv.

Publiken fick bland annat höra att giftfri miljö är den fråga som engagerar Naturskyddsföreningens medlemmar allra mest. ”Hur kan vi sitta med det gigantiska PFAS-problemet i knät?” var en retorisk fråga. Mer pengar behövs för rening och förebyggande arbete, och mycket lagstiftning släpar efter och behöver uppdateras. Kemikaliearbete behöver komma högre upp på den politiska agendan.

Vidare behöver den internationella regleringen av giftiga kemikalier förbättras. En svår utmaning i att nå miljömålet är e-handelns utveckling – vissa ämnen som EU tidigare har reglerat kommer nu tillbaka. Det underströks även hur viktigt det är att agera innan PFAS ens hamnar i grundvattnet.

En asynpunkt var att vi behöver reda ut vad som är giftfritt och vad som är riskfritt, där riskfritt står för att kemikalien är säker att använda. Detta då många kemikalier är viktiga för den livskvalitet vi tar för given och inte alltid helt enkelt kan tas bort.

Anders Kihl, forsknings- och utvecklingschef på Ragn-Sells och styrelseordförande i Chromafora. Foto: Jezzica Sunmo

Anders Kihl, som arbetar med avfallshantering i vardagen, poängterade att det finns teknik för PFAS-rening idag, men att det är svårt att komma igång på grund av att det inte finns något tydligt regelverk. Det saknas ett riktmärke gällande mängden PFAS i utsläpp. Det gör bland annat att varje verksamhet behöver undersökas enskilt innan rening, vilket tar tid och försvårar processen. Anders menade att man behöver våga förenkla systemet. Han efterlyser förenklade utsläppsvillkor så att det blir lättare för tillsynsmyndigheter och verksamheter som släpper ut PFAS att komma vidare  med sin rening. Med PFAS finns ingen riktlinje i dagsläget och det är hög tid att sätta en gräns.  Att nå miljökvalitetsmålet giftfri miljö vid 2030 är en viktig fråga för Chromafora. Genom att hjälpa verksamheter med snabb och effektiv PFAS-rening bidrar vi till att uppnå en giftfri miljö.

Klicka på bilden för att se inspelningen från seminariet och ta del av debatten i sin helhet:

Foto: Jezzica Sunmo